Husskolan › Ventilation › FTX-ventilation
FTX är ventilation med värmeåtervinning: fläktar för både till- och frånluft och ett aggregat som återvinner 45-90 procent av värmen i frånluften, beroende på typ av värmeväxlare. Att byta frånluft mot FTX sparar 16 procent av husets värme och varmvatten i Energimyndighetens räkneexempel, men fläktarna drar mer el. Underlaget bakom exemplet, en förstudie från 2019, räknar med 865 kronor per kvadratmeter och bedömer att bytet inte lönar sig på energin ensam.
Uppdaterad . Källor vid varje avsnitt: Energimyndigheten, Boverket, Skatteverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Besmå-förstudien. Siffrorna gäller typiska hus, inte ditt.

Räkna på ditt hus. FTX-kalkylen längre ned visar mindre värme, mer fläktel, rotavdrag och återbetalningstid för din yta, din uppvärmning och ditt elpris.
| Värmeåtervinning | 45-90 procent av värmen i frånluften, beroende på värmeväxlare | Energimyndigheten |
|---|---|---|
| Besparing vid byte från frånluft | 21,8 kWh mindre värme per m² och år, men 5,7 kWh mer el | Besmå |
| Kostnad | 865 kr per m² uppvärmd yta för hela installationen, i förstudien från 2019 | Besmå |
| Rotavdrag | 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år | Skatteverket |
| Livslängd | 15 år i Besmå, 20 år i Boverkets BETSI | Besmå, Boverket |
| Filterbyte | Enligt tillverkaren, minst en gång per år, gärna på hösten | Energimyndigheten |
| OVK i villa | En första besiktning innan systemet tas i bruk, ingen återkommande | Boverket |
Länkar till källorna finns vid respektive avsnitt och samlade sist på sidan.
Ett FTX-system har två luftflöden. Frånluften sugs ut ur badrum, kök och tvättstuga. Tilluften blåses in i sovrum och vardagsrum. Båda passerar ett aggregat med en värmeväxlare, där värmen i frånluften går över till den kalla uteluften innan den når rummen. X:et i FTX står för värmeväxlingen.
Systemet drivs av fläktar och behöver kanaler till varje tilluftsdon och frånluftsdon. I ett nybygge dras de innan ytorna är klara. I ett befintligt hus är kanaldragningen den stora delen av jobbet.
Hur stor del av frånluftens värme som återvinns mäts som temperaturverkningsgrad och beror på värmeväxlaren.
| Värmeväxlare | Temperaturverkningsgrad | Att veta |
|---|---|---|
| Motströms plattvärmeväxlare | 75-90 % | Tar en del plats. Till- och frånluften blandas inte. |
| Roterande värmeväxlare | 75-85 % | Kan vara mycket effektiv, men till- och frånluften kan blandas något. |
| Korsströms plattvärmeväxlare | 50-75 % | Plattväxlare där flödena korsar varandra. |
| Vätskekopplad återvinning | 45-70 % | Lägst verkningsgrad men flexibel, eftersom batterierna kan placeras på olika ställen i huset. |
Källa: Energimyndigheten, Ventilation: en guide från energi- och klimatrådgivningen (ET 2025:03), tabell 1 och beskrivningarna på s. 8 (PDF).
Luften som byts ut tar med sig värme. I hela småhusbeståndet motsvarade det 7,5 av cirka 40,5 TWh per år, knappt en femtedel av värmebehovet utan varmvatten, enligt Boverkets undersökning BETSI. Det är den värmen FTX tar tillbaka en del av.
I Energimyndighetens räkneexempel sparar ett byte från mekanisk frånluft till FTX 16 procent av energibehovet för värme och varmvatten, i ett äldre hus i ett och ett halvt plan som behöver 20 000 kWh per år. Exemplet kommer från Besmå-förstudien. Den räknar med att värmeanvändningen minskar med 21,8 kWh per kvadratmeter och år, men också med att elanvändningen ökar med 5,7 kWh per kvadratmeter för fläktarna. Den elen ingår inte i de 16 procenten.
Hur mycket som blir kvar beror på hur huset värms. Med direktverkande el sparar varje kWh värme nästan en kWh el. Med en värmepump som ger tre kWh värme per kWh el, som Boverket räknar med för bergvärme i BETSI, sparar varje kWh värme bara en tredjedel så mycket el. Fläktarna drar lika mycket oavsett.
| Uppvärmning | Mindre köpt energi för värmen | Mer el till fläktarna | Netto per år |
|---|---|---|---|
| Direktverkande el eller elpanna | 3 340 kWh el | 860 kWh | 2 480 kWh el mindre |
| Berg-, mark- eller sjövärme | 1 090 kWh el | 860 kWh | 240 kWh el mindre |
| Luft-vattenvärmepump | 1 310 kWh el | 860 kWh | 450 kWh el mindre |
| Fjärrvärme | 3 340 kWh fjärrvärme | 860 kWh | Beror på priset för fjärrvärme och el |
Exempel: ett hus på 150 m² som byter frånluft mot FTX. Husskolans beräkning med Besmås värden per m² och värmefaktorerna i BETSI tabell 6.2: 0,98 för direktverkande el, elpanna och fjärrvärme, 3 för berg-, mark- och sjövärme och 2,5 för luftvärmepump. Avrundat till tiotal kWh. Multiplicera nettot med ditt elpris, eller räkna i FTX-kalkylen.
Byte från frånluft till FTX sparar 16 procent av värme och varmvatten i Energimyndighetens räkneexempel. Fläktelen ingår inte i procenten.
Besmå-förstudien bakom exemplet räknar med 21,8 kWh mindre värme och 5,7 kWh mer el per kvadratmeter och år. Med värmepump krymper besparingen eftersom värmen redan är billig att ta fram, medan fläktelen är densamma.
Besmå-förstudien räknar med 865 kronor per kvadratmeter uppvärmd yta för att byta frånluft mot FTX, hela installationen. Förstudien är från 2019, och priserna har ändrats sedan dess. För ett hus på 150 kvadratmeter blir det knappt 130 000 kronor. Det är ett kalkylvärde för typhuset, inte en offert. Vilken lösning som passar beror enligt Energimyndigheten på hur mycket utrymme som finns och om det befintliga aggregatet kan användas vidare.
Rotavdraget. Skatteverket räknar installation av ventilation som rotarbete. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms, högst 50 000 kronor per person och år, och rot och rut får tillsammans vara högst 75 000 kronor. Material och resor ger inget avdrag, och bara arbetad tid på plats räknas. För värmepumpar finns en schablon för hur stor del av priset som är arbete, men inte för FTX. Be därför om arbetskostnaden separat i offerten. Är huset yngre än fem år får VVS-arbetet bara återställa det som fanns från början.
Nästa aggregat. Kanaler och don saknar rörliga delar och kan sitta kvar när aggregatet byts, men Energimyndigheten råder dig att inventera dem först. Besmå räknar med att återinvesteringen efter livslängden kostar 40 procent av den första installationen.
Lönar det sig? Besmå räknade med elpriset 1,33 kronor per kWh, fjärrvärmepriset 0,94 kronor, 3,5 procents real kalkylränta och 15 års livslängd och fick ett nuvärde på minus 97 200 kronor: bytet lönar sig inte på energin. Betalar du mer för elen blir besparingen större i kronor. Energimyndigheten råder dig att alltid göra en livscykelkostnadsanalys som jämför investeringen med driftkostnaden under aggregatets hela livslängd. FTX-kalkylen nedan gör en enkel version utan ränta.
Besmå-förstudien räknar med 865 kronor per kvadratmeter för att byta frånluft mot FTX och bedömer att bytet inte lönar sig på energin.
Kalkylvärdet gäller hela installationen och kommer från en förstudie från 2019. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år. Installation av ventilation räknas som rotarbete.
Räkna med din yta, din uppvärmning och ditt elpris. Kalkylen använder guidens räknevärden och visar mindre värme, mer el till fläktarna, rotavdraget och hur lång tid det tar innan besparingen har betalat bytet. Allt räknas i din webbläsare, och inget du skriver skickas till oss.
Kalkylen behöver JavaScript. Samma beräkning för ett hus på 150 m² finns i exempeltabellen under Vad sparar FTX?
Boyta plus uppvärmd biarea. Besmå räknar per kvadratmeter uppvärmd yta.
Ventiler i yttervägg eller fönsterkarm hör till självdrag och frånluft. Tilluftsdon med kanaler i sovrum och vardagsrum hör till FTX.
Exempel. Byt till ditt: fakturornas totalbelopp för ett år, med nät, skatt och moms, delat med antalet kWh.
Exempel. Byt till ditt rörliga pris per kWh.
Lämnar du fältet tomt räknar kalkylen med Besmås kalkylpris, 865 kr per m² från förstudien 2019.
Antagande. Rotavdraget gäller bara arbetet, och Skatteverket har ingen schablon för FTX. Be om arbetskostnaden separat i offerten.
Från självdrag räknar kalkylen i Besmås två steg. Först ökar luftväxlingen till byggreglernas nivå, vilket kostar 10 kWh värme och 5,7 kWh el per m² och år. Sedan sparar FTX 21,8 kWh värme och drar 5,7 kWh el till. Har ditt hus redan den luftväxlingen blir det första steget mindre.
Livslängd 15 år enligt Besmå och 20 år enligt Boverkets BETSI. Utan ränta och prisändringar.
Kalkylen räknar igen och länken kan delas när alla fält har giltiga värden.
Rotavdraget kunde inte räknas eftersom en del av sidan inte laddades. Ladda om sidan för att se resultatet.
Kalkylen räknar inte på byte från frånluftsvärmepump. En frånluftsvärmepump tar redan värme ur frånluften och ger den till det vattenburna värmesystemet och varmvattnet, enligt Energimyndighetens husguide. Byter du den mot FTX behöver huset en ny värmekälla för det, och det är en annan kalkyl.
Börja i guiden om värme och fråga kommunens kostnadsfria energi- och klimatrådgivare.
Har huset redan FTX är frågan oftast när aggregatet ska bytas, inte om. Besmå räknar med att återinvesteringen efter livslängden bara kostar 40 procent av den första installationen, bland annat eftersom kanalerna kan sitta kvar (Besmå, avsnitt 4.7 och tabell 15). Med Besmås kalkylpris blir det för , med förstudiens pris från 2019.
Hur mycket ett nytt aggregat sparar beror på det gamla, så kalkylen räknar inte på det. Läs om filter, rengöring och livslängd.
Kontroll mot Energimyndigheten: Besmås typhus på 152 m² behöver 118 kWh värme och 20 kWh varmvatten per m² och år (Besmå, bilaga 1), knappt 21 000 kWh. 21,8 av 138 kWh är 15,8 procent, avrundat de 16 procent som Energimyndigheten anger för bytet från frånluft till FTX. Procenten gäller värme och varmvatten, och fläktelen ingår inte.
Besmås värden gäller ett typhus: ett eluppvärmt hus i ett och ett halvt plan på 152 m² (Besmå, bilaga 1). Vår bedömning är att ett hus i kallare klimat sparar mer och ett hus i mildare klimat mindre, eftersom återvinningen beror på hur kall uteluften är. Ett otätt hus sparar mindre, se FTX i ett äldre hus.
Kalkylen räknar utan ränta, filter och service. Besmås egen kalkyl med ränta finns under Vad kostar FTX? Det FTX ger utöver energin, filtrerad tilluft och mindre drag än från ventiler i ytterväggen, syns inte i kronor.
Byggåret ger en ledtråd om vilket system huset har. Säkrast är att se var uteluften kommer in: ventiler i yttervägg eller fönsterkarm hör till självdrag och frånluft, tilluftsdon med kanaler i sovrum och vardagsrum hör till FTX.
| System | Så byts luften | Värmen i frånluften | Uppmätt luftomsättning | OVK i villa | Andel av småhusen, per byggår |
|---|---|---|---|---|---|
| Självdrag (S) | Utan fläktar. Varm luft stiger och lämnar huset genom kanaler, uteluft kommer in genom ventiler i väggar och fönster. | Går ut | 0,40 per timme | Ingen | före 1961: 97 % 1961-1975: 88 % |
| Frånluft (F) | En fläkt suger ut luften. Uteluft kommer in genom ventiler i vägg, bakom element eller i fönsterkarm. | Går ut | 0,36 per timme | Ingen | 1976-1985: 39 % 1996-2005: 42 % |
| Frånluftsvärmepump (FX) | Som frånluft, men en värmepump tar värme ur frånluften. | Till vattenburen värme och varmvatten | 0,36 per timme | Första besiktning | 1986-1995: 24 % 1996-2005: 36 % |
| FTX | Fläktar för både till- och frånluft och ett aggregat med värmeväxlare. | Till tilluften, 45-90 % | 0,45 per timme | Första besiktning | 1976-1985: 29 % 1986-1995: 39 % |
Luftomsättning i rumsvolymer per timme, uppmätt i BETSI. F och FX redovisas tillsammans, liksom FT och FTX. Andelarna gäller småhusen när de besiktades, till största delen vintern 2007/2008. Källor: Boverket, BETSI, tabell 4.1 och figur 4.2 (PDF); Energimyndigheten, ET 2025:03, s. 5-7 (PDF) och Husguiden om ventilation; Boverket, bestämmelser om OVK.
Byggreglernas minimikrav för bostäder är att luften byts med 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. Med en takhöjd på 2,52 meter motsvarar det en halv rumsvolym per timme, skriver Boverket i BETSI. Inget av systemen nådde dit i genomsnitt när husen mättes. Byter du till FTX och ställer in flödena enligt kravet kan huset alltså få mer luft än i dag, och det kostar värme.
En- och tvåbostadshus med FT-, FX- eller FTX-ventilation ska besiktas innan systemet tas i bruk första gången. Någon återkommande besiktning krävs inte. Hus med självdrag eller frånluft utan värmeåtervinning är helt undantagna från OVK. Ägaren ansvarar ändå enligt plan- och bygglagen för att ventilationen fyller sitt syfte och underhålls under hela husets brukstid.
En villa med FTX ska OVK-besiktas en gång, innan systemet tas i bruk. Sedan ligger kontrollen på ägaren.
Ett FTX-aggregat lever på sina filter. Energimyndigheten skriver att filtret ska bytas efter tillverkarens rekommendationer, minst en gång per år och gärna på hösten efter pollensäsongen. Boverket påpekar att ett filter kan se rent ut men ändå behöva bytas, och att det nya filtret ska ha rätt filterklass.
Byt filter enligt tillverkaren, minst en gång per år och gärna på hösten. Ett filter kan se rent ut och ändå behöva bytas.
Ett igensatt filter kan minska luftflödet, öka fläktarnas elanvändning och rubba balansen mellan till- och frånluft så att fukt trycks ut i konstruktionen.
Det går, men det är en renovering och inte bara en installation. Energimyndigheten skriver att ett tätt hus är en förutsättning för att det ska vara någon idé att byta till mekanisk ventilation, och att FTX kan vara en bra idé om huset redan har till- eller frånluftsintag och är tätt. Fem saker att klara ut innan du tar in offerter:
Kommunens energi- och klimatrådgivare är kostnadsfria och oberoende och kan diskutera vilken ventilation som passar just ditt hus.
Ett tätt hus är en förutsättning för att det ska vara någon idé att byta till mekanisk ventilation, skriver Energimyndigheten.
Ventilation: vilket system huset har enligt byggåret, och luftens roll för fukt och radon.
Isolering: lufttätning och tilläggsisolering påverkar ventilationen och bör planeras tillsammans med den.
Radon: mät först, välj ventilationsåtgärd sedan.
Relativ fuktighet: luftväxlingen påverkar fukten inomhus.
U-värdesguiden: visar det vanligaste ventilationssystemet för husets åldersklass enligt BETSI.
Livslängder: FTX-aggregatet bredvid husets andra delar.
Besmå-förstudien, som Energimyndigheten hänvisar till, räknar med 865 kronor per kvadratmeter uppvärmd yta för att byta frånluft mot FTX. För 150 kvadratmeter blir det knappt 130 000 kronor. Rotavdraget är 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år.
Sällan på energin ensam. Besmå bedömer att bytet från frånluft till FTX inte är lönsamt, och med värmepump blir besparingen liten eftersom fläktarna drar mer el. Det FTX ger utöver energin är filtrerad tilluft och mindre drag än från ventiler i ytterväggen. Räkna på ditt hus i FTX-kalkylen.
I Energimyndighetens räkneexempel sparar byte från frånluft till FTX 16 procent av värme och varmvatten i ett hus som behöver 20 000 kWh per år. Fläktarna drar samtidigt 5,7 kWh mer el per kvadratmeter och år enligt Besmå, och den elen ingår inte i procenten.
Ja, men det är en renovering. Energimyndigheten skriver att ett tätt hus är en förutsättning för att det ska vara någon idé att byta till mekanisk ventilation. Aggregat och kanaler ska få plats, och har huset självdrag ökar luftväxlingen, vilket äter en del av besparingen.
Efter tillverkarens rekommendationer, minst en gång per år och gärna på hösten efter pollensäsongen, enligt Energimyndigheten. Boverket påpekar att ett filter kan se rent ut men ändå behöva bytas.
Besmå räknar med 15 år och Boverket med 20 år för en FTX-installation i småhus. Kanaler och don saknar rörliga delar och kan sitta kvar, så nästa byte blir billigare: Besmå räknar med 40 procent av den första kostnaden.
Ja, en gång. En- och tvåbostadshus med FTX ska OVK-besiktas innan systemet tas i bruk, men det krävs ingen återkommande besiktning enligt Boverket. Hus med självdrag eller frånluft utan värmeåtervinning är undantagna.
Ja, för arbetet. Skatteverket räknar installation av ventilation som rotarbete. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden inklusive moms, högst 50 000 kronor per person och år. Material ger inget avdrag, och i ett hus som är yngre än fem år får VVS-arbetet bara återställa det som fanns.
Ja. Tilluften går genom ett filter som samlar pollen och andra partiklar, enligt Boverket, och kommer in förvärmd i stället för genom ventiler i ytterväggen, där Energimyndigheten varnar för drag kalla dagar. I Boverkets mätningar hade hus med från- och tilluft högst luftomsättning, 0,45 rumsvolymer per timme.
Källorna lästes i originaltext 2026-10-02, och sidhänvisningarna i kalkylens räknesätt kontrollerades igen 2026-10-09. Exempeltabellen och FTX-kalkylen är Husskolans beräkningar med källornas värden.