Husskolan
Oberoende kunskapsplattform för husägare
Husskolan
Oberoende kunskapsplattform för husägare
Husskolan › Fönster och dörrar
Äldre tvåglasfönster har ofta ett U-värde omkring 2,5-3,0 medan moderna treglasfönster ofta ligger på 0,8-1,2, enligt Energimyndigheten. Samtidigt är bågar och karmar i äldre fönster ofta byggda av tätvuxet kärnvirke som med underhåll håller längre än mycket av det som säljs i dag. Renovera eller byta är därför husägarens verkliga fråga, och svaret sitter i virket, inte i broschyren.
Alla spann är branschtypiska. Uppgifterna kommer från branschverksamma och ledande branschkällor. Källa redovisas vid varje siffra.
I branschen heter måttet U-värde. Det anger hur mycket värme en byggnadsdel släpper igenom per kvadratmeter och grad, och lägre värde betyder bättre isolering.
Fönsterbranschen ringer gärna upp och erbjuder byte av alla fönster på en gång. Innan du tackar ja till ett hembesök är det värt att veta att många äldre fönster byggdes i tätvuxet kärnvirke av en kvalitet som är svår att köpa i dag. En båge som hållit i femtio år kan med renovering ofta hålla länge till. Det är inte nostalgi, det är materialkunskap.
Renovering betyder i praktiken att skrapa, kitta om, måla och byta tätningslister, ibland kompletterat med en ny isolerglaskassett eller ett extra glas i den gamla bågen. Byte är rätt när virket är rötskadat, när bågarna slagit sig eller när fönstren är av enklare kvalitet utan bevarandevärde. Skicket avgör, och skicket kollar du själv på fem minuter.
Äldre fönsterbågar av tätvuxet kärnvirke håller ofta längre än dagens standardfönster, förutsatt att de underhålls. Renovering är därför ofta ett fullgott alternativ till byte.
Testa själv: tryck en knivspets mot bågens nederkant och hörn, där vatten blir stående. Friskt virke är hårt och gör motstånd, rötskadat virke är mjukt. Mjukt virke i bärande delar talar för byte, hårt virke för renovering.
U-värdet anger hur mycket värme fönstret släpper igenom per kvadratmeter och grad. Lägre är bättre. Ett äldre tvåglasfönster ligger ofta omkring 2,5-3,0 medan ett modernt treglasfönster ofta ligger på 0,8-1,2, enligt Energimyndigheten. Det är en trefaldig skillnad, samtidigt som fönstren bara utgör en mindre del av husets totala yta mot ute.
Det betyder två saker. Dels att ett fönsterbyte sällan bär sig på energibesparingen ensam, den kalkylen blir ofta lång. Dels att den största vardagsvinsten ofta är komforten: mindre kallras vid fönstret, jämnare temperatur i rummet och möjligheten att möblera intill glaset. Räkna på energin, men var ärlig med att det ofta är komfort du köper.
Äldre tvåglasfönster har ofta U-värde omkring 2,5-3,0 W/m²K, medan moderna treglasfönster ofta ligger på 0,8-1,2.
Ett mellansteg är att behålla en frisk båge och sätta in en energiglaskassett. Det sänker ofta U-värdet rejält till en lägre kostnad än ett helbyte, och originalfönstret får sitta kvar.
Imma på fönstren oroar många husägare, men imman är framför allt information. Kondens mellan glasen betyder att isolerglaskassetten är punkterad: tätningen runt kassetten har släppt, fuktig luft har kommit in och imman går inte att torka bort. Kondens på insidan av rummet betyder i stället hög inomhusfukt, och det är en ventilationsfråga snarare än en fönsterfråga.
Kondens på utsidan, oftast tidiga morgnar höst och vår, är däremot ett friskhetstecken. Den uppstår på välisolerade moderna fönster eftersom det yttersta glaset hålls så kallt att fukt ur uteluften fälls ut på det. Imman försvinner när solen värmt glaset och kräver ingen åtgärd alls.
Kondens mellan glasen betyder punkterad isolerglaskassett. Kassetten kan ofta bytas separat, utan att hela fönstret byts, om bågen är i gott skick.
Kassetter punkteras branschtypiskt efter 20-35 år. Punkteringen försämrar isoleringen något och stör sikten, men den är ingen akut skada och inget som ensamt tvingar fram ett helbyte.
Tre ord återkommer i allt fönsterunderhåll. Kittet är den mjuka fog som håller glaset på plats i äldre bågar och leder regnvattnet bort från träet. När kittet spricker eller släpper tar vattnet vägen in i bågens nederkant, och det är där rötan börjar. Kittet ses över i samband med ommålning, och bågar i utsatta väderstreck behöver målas oftare än de på skuggsidan.
Tätningslisterna sitter mellan båge och karm och är en förbrukningsvara som branschtypiskt håller 5-15 år. Nya lister är en av husets billigaste energiåtgärder, men täta inte utan eftertanke: i ett självdragshus är fönstrens otätheter en del av luftförsörjningen. Drevningen, isoleringen i springan mellan karm och vägg, är den tredje punkten. Gammalt drev sjunker ihop med åren, och drag runt fönstret trots nya bågar beror ofta på just otät drevning, inte på fönstret i sig.
En ytterdörr åldras ungefär som ett fönster: tätningslister slits, karmen kan röra sig och dörrbladet kan slå sig så att det tar i karmen eller släpper in drag. Mycket löses med justering av gångjärn och nya lister innan ett byte behöver diskuteras. En altandörr är i praktiken ett stort fönster, så samma resonemang om U-värde, kassetter och kondens gäller där.
Två saker skiljer dörren från fönstret. Inbrottsskyddet: dörrar klassas efter motståndskraft, och en dörr i högre skyddsklass gör mest nytta om karm och låsning håller samma nivå. Och ljudet: mot en trafikerad gata märks en tät och tung ytterdörr mer än de flesta andra åtgärder. Båda egenskaperna sitter lika mycket i montaget som i själva dörren, en välbyggd dörr i en slarvigt drevad karm gör inte jobbet.
Fasad och måleri: anslutningen mellan fönster och fasad är en klassisk läckagepunkt, där fönsterbleck och drevning avgör om vattnet stannar ute.
Isolering: även ett modernt fönster släpper igenom mångdubbelt mer värme än en välisolerad vägg, så jämför husets delar innan du väljer åtgärd.
Värme: täta fönster och dörrar minskar husets värmebehov, och behovet ska minskas innan en ny värmekälla dimensioneras.
Moderna treglasfönster ligger ofta på 0,8-1,2 W/m²K medan äldre tvåglasfönster ofta ligger omkring 2,5-3,0, enligt Energimyndigheten. Lägre värde betyder bättre isolering.
Isolerglaskassetten är punkterad: tätningen har släppt och fuktig luft har kommit in. Imman går inte att torka bort, men kassetten kan ofta bytas separat utan att hela fönstret byts.
Ofta, eftersom äldre bågar ofta är byggda i tätvuxet kärnvirke av hög kvalitet. Avgörande är virkets skick: hårt virke i bågens nederkant talar för renovering, mjukt och rötskadat virke för byte.
Nej. Om bågen är frisk kan isolerglaskassetten ofta bytas separat, till en lägre kostnad än ett helbyte.
Isoleringen i springan mellan fönstrets karm och väggen. Gammalt drev sjunker ihop med åren, och drag runt fönstret trots nya bågar beror ofta på otät drevning snarare än på själva fönstret.
Ja, lister mellan båge och karm håller branschtypiskt 5-15 år och nya lister är en av husets billigaste energiåtgärder. I självdragshus ingår dock fönstrens otätheter i luftförsörjningen, så täta med eftertanke.
Skriv in husets byggår i U-värdesguiden och jämför fönstrens typiska U-värde med dagens nybyggnadsnivå, byggnadsdel för byggnadsdel. Husskolan säljer inga tjänster, vi hjälper dig förstå var det finns mest att hämta innan du pratar med någon som vill sälja fönster.