Kunskap för husägare · Så arbetar vi med källor och granskning
Husskolan Kunskap för dig som äger hus

Hur välisolerat är huset? Se det utifrån byggåret

U-värdet anger hur mycket värme som går igenom en byggnadsdel, i watt per kvadratmeter och grads temperaturskillnad (W/m²K). Lägre värde betyder bättre isolering. Välj byggår, grund och fönstertyp, så jämför guiden genomsnittliga U-värden för hus från samma tid med de värden Boverket anger vid ändring i dag, byggnadsdel för byggnadsdel.

Underlag: Boverkets besiktning av 826 småhus 2007-2008 (BETSI), byggnormernas krav och råd sedan 1946, Boverkets värden vid ändring i dag och Energi- och klimatrådgivningens typvärden för fönster. Varje rad i guiden och varje tabell har en källrad. Alla källor, kontrollerade 23 september 2026.

Fönster med träram i ett panelklätt rum med snötyngd barrskog utanför rutan
Ju lägre U-värde, desto mindre värme läcker ut genom rutan.
1974
19001950197520002025

Ange året huset byggdes. Värdeåret i fastighetstaxeringen kan vara senare om huset har byggts om.

Grund
Fönster

Räkna glasen i en fönsterbåge. Är du osäker på om glaset är energiglas, välj Vet inte.

Småhus i samma åldersklass, beräknat genomsnitt enligt Boverket Boverkets värde vid ändring i dag Kortare stapel betyder bättre isolering

Så ska siffrorna läsas

Staplarna för huset är Boverkets beräknade genomsnitt för svenska småhus i samma åldersklass, baserade på besiktningen av 826 småhus i projektet BETSI 2007-2008 (Energi i bebyggelsen, bilaga 2; urvalsrapporten, tablå 2). Värdena är beräknade utifrån besiktade konstruktioner, inte uppmätta. De beskriver husen som de såg ut vid besiktningen, alltså med de tilläggsisoleringar och fönsterbyten som hade gjorts dittills. Köldbryggor ingår inte (s. 17). Siffran efter ± anger osäkerheten som ett 95-procentigt konfidensintervall (avsnitt 1.2). Väljer du fönstertyp visar fönsterraden i stället Energi- och klimatrådgivningens typvärde för den typen (Fönster, ET 2025:01, tabell 1).

Raden om kravet när huset byggdes visar normens högsta värde för byggnadsdelen, inte hur huset faktiskt byggdes. För BABS 1960 och för fönster i SBN 67 var värdena råd, inte krav. Från 1977 fick en byggnadsdel ha ett högre värde om andra delar isolerades bättre, upp till ett gränsvärde. Spannet beror på klimatzon, med lägst värden i norr. För äldre normer gäller väggvärdet lätta väggar, till exempel av trä. Tyngre väggar av sten och tegel fick ha högre U-värde. Normerna före 1977 anger värdena i kcal/m² h °C, och guiden räknar om dem med faktorn 1,16 som SBN 1975 anger. Guiden visar den norm som gällde för bygglov som söktes mitt i byggåret. Söktes bygglovet tidigare, eller användes en övergångsregel, kan en äldre norm ha gällt.

Jämförelsevärdet är det Boverket anger vid ändring av en byggnad, till exempel när du byter fönster eller tilläggsisolerar. För nya småhus ställer Boverket inga U-värdeskrav per byggnadsdel, bara ett krav på husets genomsnittliga U-värde (Um). Husets egna U-värden behöver bedömas utifrån hur just ditt hus är byggt. Titta i energideklarationen om huset har en, be kommunen om ritningar och konstruktionsbeskrivningar (i äldre handlingar heter U-värdet ofta k-värde), mät isoleringen på vinden och ta hjälp av kommunens kostnadsfria energi- och klimatrådgivning. En värmekamera kan visa var värmen läcker ut men ger inget U-värde.

Vilka U-värden har svenska småhus från olika byggår?

Boverket besiktade byggnader i 30 kommuner 2007-2008 i projektet BETSI, bland dem 826 småhus. Tabellen visar Boverkets beräknade genomsnitt per byggnadsdel och åldersklass för hela småhusbeståndet, i W/m²K. Siffran efter ± anger osäkerheten som ett 95-procentigt konfidensintervall. En stjärna markerar värden där Boverket anger arean som statistiskt osäker, alltså där få hus i urvalet hade byggnadsdelen.

Genomsnittligt U-värde i svenska småhus per byggnadsdel och åldersklass enligt Boverkets BETSI
ByggnadsdelFöre 19611961-19751976-19851986-19951996-2005
Yttervägg0,47 ± 0,150,31 ± 0,030,21 ± 0,020,17 ± 0,010,20 ± 0,03
Vindsbjälklag0,29 ± 0,040,21 ± 0,020,15 ± 0,010,12 ± 0,010,12 ± 0,01
Golv på mark eller källargolv0,28 ± 0,050,32 ± 0,050,27 ± 0,040,24 ± 0,020,18 ± 0,02
Golv över krypgrund0,30 ± 0,090,26 ± 0,080,17 ± 0,020,16 ± 0,020,15 ± 0,01
Fönster2,34 ± 0,082,30 ± 0,092,01 ± 0,041,94 ± 0,051,87 ± 0,07
Bjälklag mot kall källare0,40 ± 0,070,27 ± 0,080,180,140,14 ± 0,01
Källarvägg under mark0,85 ± 0,190,73 ± 0,140,45 ± 0,210,37 ± 0,110,81 ± 0,23
Källarvägg ovan mark1,97 ± 0,371,70 ± 0,480,56 ± 0,260,51 ± 0,271,30 ± 0,50
Hela klimatskalet (Um), utan köldbryggor0,570,470,340,300,30

Källa: Boverket, Energi i bebyggelsen: tekniska egenskaper och beräkningar (2010), bilaga 2 tabell 4, 8, 12, 16, 20, 24, 28, 40 och 45, avsnitt 1.2 om konfidensintervall och s. 17-18 om beräkningen. Genomsnittet för hela klimatskalet i tabell 45 räknar inte med köldbryggor. Antalet småhus och kommuner: Boverket, Statistiska urval och metoder i Boverkets projekt BETSI (2009), tablå 2, och Energi i bebyggelsen, avsnitt 1.1. För platta på mark kan det verkliga U-värdet enligt Boverket vara 10 till 40 procent högre, eftersom värmeförlusten genom plattans kant inte är medräknad (s. 18). Ytterdörrar redovisas inte, eftersom Boverket antog att alla ytterdörrar hade U-värdet 1,7 W/m²K (avsnitt 2.1.6).

Vilka krav på U-värde har gällt för hus i Sverige sedan 1946?

Från 1946 angav byggnormerna högsta U-värden, då kallade värmegenomgångstal eller k-värden, för väggar, tak och golv. Fönster fick ett talvärde först i SBN 67, som råd, och ytterdörrar i SBN 1975. Från 1989 gällde kraven i stället husets samlade värmeisolering. Värdena gäller bostadsrum, i W/m²K, och spannen täcker klimatzon I i norr till IV i söder.

Före 1960 gällde kraven inte överallt. Enligt 1947 års byggnadsstadga, som gällde från 1948, gällde isoleringskravet i städer och på landet inom stadsplan. I andra områden på landet gällde det bara om länsstyrelsen hade beslutat det (byggnadsstadgan 1947, 59, 129 och 134 §§). Vilka områden kravet omfattade 1946-1947 har vi inte kunnat granska.

Högsta U-värden i svenska byggnormer från 1946
Gällde frånNormYtterväggVindsbjälklagGolv på markGolv över krypgrundFönsterYtterdörr
1946BABS 19460,46-0,810,46-0,58inget värde0,46-0,58två glas, inget talvärdeinget krav för dörr utan glas
april 1950BABS 19500,52-0,870,52-0,640,52-0,640,52-0,64två glas, inget talvärdeinget krav för dörr utan glas
juli 1960BABS 1960, råd0,46-0,580,41-0,46samma som krypgrund0,46-0,58kopplade två glas, inget talvärdeinget krav för dörr utan glas
1968SBN 670,46-0,580,41-0,460,460,46-0,582,44-3,60, råd för glasetinget talvärde
juli 1977SBN 19750,25-0,300,17-0,200,300,302,00 från september 19771,00
1982SBN 19800,25-0,300,17-0,200,300,302,001,00
1989NR 1Krav på husets genomsnittliga U-värde (Um) med en gräns som beror på fönsterarean
1994BBR 94Krav på husets samlade värmeisolering med en gräns som beror på fönsterarean
juli 2006BBR 12Um högst 0,50. För hus med elvärme 0,40 från februari 2009 (BBR 16)
2012BBR 19Um högst 0,40
september 2020BBR 29Um högst 0,30 för småhus över 50 m²

Källor: BABS 1946 avd. II 1 kap., BABS 1950 tabell 23 och avd. II 1 kap. 2, BABS 1960 tabell 22:1 och avsnitt 22:12, SBN 67 tabell 33:121, avsnitt 33:122 och tabell 33:1221, SBN 1975 Supplement 1 förord och tabell 33:21, SBN 1980 förord och tabell 33:211 a, NR 1 avsnitt 3:121, BBR 94 avsnitt 9:211, BBR 12 avsnitt 9:2, BBR 16 tabell 9:2b, BBR 19 och BBR 29 tabell 9:2a, SBN 1975 utgåva 2 för omräkningen från kcal.

Värden före 1977 är omräknade från kcal/m² h °C med faktorn 1,16. Väggvärdena före 1977 gäller trävägg eller vägg som väger högst 100 kg/m². Tyngre väggar fick ha högre värden. BABS 1960 var inte bindande. Fönsterrådet i SBN 67 berodde också på hur stor del av väggen fönstren tog. SBN 1975 gällde bygglov som söktes från 1 juli 1977, och fönsterkravet bygglov från 1 september 1977. Från 1977 fick en byggnadsdel ha ett högre värde om andra delar isolerades bättre, upp till ett gränsvärde: vägg och tak 0,50-0,60, golv på mark 0,40, golv över krypgrund 0,40-0,45, fönstrets glasdel 3,00 och dörr 1,50. SBN 1980 gällde bygglov som söktes efter 1981. Tillägg och ändringar till SBN 67 finns inte i Boverkets arkiv och har inte kunnat granskas.

Vilka U-värden gäller vid renovering i dag?

För nya småhus ställer Boverket krav på husets genomsnittliga U-värde (Um), inte på enskilda byggnadsdelar. Enligt BBR är kravet 0,30 för småhus över 50 m². Från 1 oktober 2026 gäller Boverkets nya föreskrifter BFS 2026:9, där kravet är 0,30 för en- och tvåbostadshus i ett plan och 0,40 i mer än ett plan.

Vid ändring av ett befintligt hus anger Boverket värden per byggnadsdel. Enligt BBR ska de eftersträvas om huset efter ändringen inte klarar kravet på primärenergital. Enligt BFS 2026:9 räknas kravet på husets genomsnittliga U-värde som uppfyllt om den ändrade delen klarar värdet.

Boverkets U-värden vid ändring av byggnad
ByggnadsdelBBR 31, till och med 30 september 2026BFS 2026:9, från 1 oktober 2026
Tak, till exempel vindsbjälklag0,130,13
Vägg, till exempel yttervägg0,180,18
Golv0,150,15
Fönster1,21,1
Ytterdörr1,21,1

Källor: BBR 31 (BFS 2024:14) tabell 9:2a och tabell 9:92, BFS 2026:9 bilaga 2 tabell 4 och 6 samt övergångsbestämmelserna. BBR får fortfarande tillämpas om ansökan om bygglov eller anmälan kommer in till kommunen före 1 oktober 2027. Kräver arbetet varken bygglov eller anmälan får BBR tillämpas om arbetet påbörjas före 1 oktober 2027. Den som väljer BBR ska då tillämpa alla äldre regler.

Tänk på ordningen. Tilläggsisolering utan att samtidigt se över ventilationen kan bygga in fukt, särskilt i självdragshus. Boverket påpekar att kondensationspunkten i konstruktionen förändras vid tilläggsisolering och att uteluftstillförseln bör säkerställas när klimatskärmen tätas (BBR 31, allmänt råd till 9:92).

Läs mer i Husskolans avsnitt om fukt.

Fördjupning för dig som räknar

Begrepp, husen som byggda, fönstertyper och köldbryggor

Vad betyder U-värde, Um och k-värde?

U-värde
Värmegenomgångskoefficient: hur många watt som går genom en kvadratmeter av en byggnadsdel per grads skillnad mellan inne och ute, W/m²K. Lägre är bättre.
R-värde
Värmemotstånd, m²K/W. För en byggnadsdel är U ett delat med summan av skiktens värmemotstånd, inklusive ytornas övergångsmotstånd.
Lambda, λ
Värmekonduktivitet för ett material, W/mK. Ju lägre lambda, desto bättre isolerar materialet.
Um
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för hela klimatskärmen. Enligt BFS 2026:9 beräknas den som transmissionsförlusterna genom klimatskärmens samtliga delar, inklusive köldbryggor, delat med klimatskärmens invändiga area (BFS 2026:9, 1 kap. 14 §).
Köldbrygga
Ett parti där värme leds ut lättare än genom resten av konstruktionen, till exempel där fönster möter vägg eller vägg möter golv. BETSI räknar inte med köldbryggor i värdena för de enskilda delarna (BETSI, s. 17-18).
Klimatskärm
Byggnadsdelarna som skiljer den uppvärmda insidan från ute, mark eller kalla utrymmen: väggar, tak, golv, fönster och dörrar.
k-värde
Äldre namn på U-värde. Byggnormerna före 1977 och SBN 1975 använder det, och det förekommer i äldre ritningar och handlingar.
Fgeo
Geografisk justeringsfaktor i Boverkets energikrav, från 0,8 i till exempel Malmö och Lund via 1,0 i Stockholm till 1,8 i till exempel Kiruna och Gällivare (BFS 2026:9, bilaga 3). Den påverkar kravet på energiprestanda men inte U-värdena.

Vilka U-värden hade husen när de byggdes?

Energi- och klimatrådgivningen anger ursprungliga U-värden för ytterväggar och vindsbjälklag att räkna med om man inte vet hur huset är byggt. Värdena beskriver husen som byggda, inte hur de ser ut efter renoveringar, och guiden anger inte vad genomsnitten bygger på. U-värdesguidens staplar använder därför BETSI.

Ursprungliga U-värden för ytterväggar och vindsbjälklag i småhus per byggår enligt Energi- och klimatrådgivningen
ByggårYtterväggVindsbjälklag
till och med 19200,900,50
1921-19400,850,50
1941-19600,600,45
1961-19800,400,30
1981-20000,300,20
2001-20160,250,13
2017 och senare0,180,13

Källa: Energimyndigheten, Isolering: en guide från energi- och klimatrådgivningen (ET 2025:06), s. 11. U-värden i W/m²K.

Vilket U-värde har olika fönstertyper?

Typvärdena gäller hela fönstret. Enligt samma guide bör ett nytt fönster ha ett U-värde under 1,0.

Typiska U-värden per fönstertyp enligt Energi- och klimatrådgivningen
Val i guidenTypiskt U-värdeNamn i källan
Enkelglas5,0-6,0Enkelt glas
Tvåglas2,8-3,0Tvåglasfönster (standard)
Tvåglas med energiglas1,7-2,0Tvåglasfönster (lågemissionsglas)
Treglas1,4-1,8Treglasfönster (standard)
Treglas med energiglas0,8-1,2Treglasfönster (lågemissionsglas)
Energifönster0,6-0,9Treglasfönster (energifönster)

Källa: Energimyndigheten, Fönster: en guide från energi- och klimatrådgivningen (ET 2025:01), tabell 1. U-värden i W/m²K.

Varför isolerar ett hus sämre än räknat?

Köldbryggor, glipor i isoleringen och luft som rör sig genom den gör att en konstruktion isolerar sämre än räknat. Boverkets krav på Um för nya hus räknar därför in köldbryggorna, medan BETSI:s värden inte gör det. Genomsnittet för hela klimatskalet i BETSI, 0,57 för hus byggda före 1961 och 0,30 för hus byggda 1986-2005, går därför inte att jämföra rakt av med kravet 0,30 för nya en- och tvåbostadshus i ett plan.

Källor

Källorna kontrollerades 23 september 2026. Äldre byggregler finns i Boverkets arkiv över äldre regler om byggande.