Husskolan
Oberoende kunskapsplattform för husägare
Husskolan
Oberoende kunskapsplattform för husägare
Husskolan › Riskkonstruktioner
En riskkonstruktion är ett byggsätt som visat sig vara mer känsligt för skador än robustare alternativ, ofta för att fukt kan ta sig in men har svårt att torka ut. Vilka konstruktioner som kan vara aktuella beror på byggåret, eftersom varje epok byggde efter sin tids kunskap. Här är förteckningen över de konstruktioner som återkommer i svenska småhus, vilka år de är typiska för och vad som är värt att kontrollera. Att ha en riskkonstruktion betyder inte att huset är skadat, det betyder att du vet var du ska titta.
Årtal för material och regler är hämtade från myndighets- och forskningsunderlag och länkas vid varje uppgift. Årtal för byggsätt är branschtypiska spann, eftersom byggpraxis aldrig byttes ett bestämt datum. Hårda årtal och syntesspann hålls isär.
Ordet låter värre än det är. En riskkonstruktion är inte samma sak som byggfusk eller ett konstaterat fel. Det är ett byggsätt som har visat sig mer skadebenäget eller mer känsligt för vissa förutsättningar än robustare alternativ. De fuktrelaterade konstruktionerna har ofta samma svaghet: fukt kan ta sig in snabbare än den kan torka ut. Regn, markfukt eller inomhusfukt når känsliga material vid exempelvis anslutningar och genomföringar och kan sedan bli kvar där skadan är svår att se.
Det gör riskkonstruktioner till en tidsfråga snarare än en olyckshändelse. Skadan syns dessutom sällan där den sitter, vilket är hela problemet: en fasad kan se felfri ut medan regelstommen bakom har brutits ned i tio år. Därför är den enda vettiga hållningen att veta vilka konstruktioner ditt hus har, kontrollera dem medvetet, och låta bli att oroa sig för resten.
Fukt behöver inte vara synlig för att ha pågått länge. Om ett material saknar ett väl undersökt och dokumenterat högsta tillåtna fukttillstånd ska 75 procent relativ fuktighet användas som högsta tillåtna nivå enligt Boverkets regler.
Det är därför en riskkonstruktion kan vara skadad utan en enda fläck i tapeten. Mät hellre än titta, och mät på rätt ställe.
Tabellen tar upp de konstruktioner som återkommer i svenska småhus. Årtalen är branschtypiska spann: byggpraxis ändrades gradvis, inte ett bestämt datum, och enskilda husfabrikanter låg både före och efter. Använd spannen för att veta vad som är värt att kontrollera, aldrig som bevis för vad just ditt hus innehåller.
| Konstruktion | Typiska byggår | Vad som går fel | Så känner du igen den |
|---|---|---|---|
| Enstegstätad putsfasad | ca 1995-2010 | Puts direkt på isolering utan luftspalt. Vatten som tar sig in vid fönster och genomföringar har ingen väg ut och bryter ned regelstommen dolt. | Putsat hus från perioden utan synlig luftspalt vid sockel och fönsterbleck. Kräver provtagning för att bekräftas. |
| Uteluftsventilerad krypgrund | alla epoker, vanligast före ca 1980 | Varm sommarluft kondenserar mot det svala bjälklaget. Fukten är som högst under sensommaren, tvärtemot vad de flesta tror. | Kryputrymme under golvet med ventiler i grundmuren. Lukt i grunden är ett tecken, frånvaro av lukt är inget friskintyg. |
| Invändigt isolerad källarvägg | ca 1960-1980 | Isolering och reglar innanför betongen gör källarväggen kall och fuktig på insidan av isoleringen, där ingen ser den. | Inredd källare från perioden med väggar av gips eller panel mot yttermur. |
| Platta på mark med överliggande isolering | ca 1960-1975 | Isoleringen ligger ovanpå betongen i stället för under. Plattan blir kall, fukt vandrar upp och samlas i golvkonstruktionen. | Hus utan källare från perioden, ofta med trägolv på reglar direkt på plattan. |
| Syll i marknivå utan fuktspärr | äldre hus, före ca 1980 | Syllen ligger för nära marken eller saknar spärr mot betongen och suger fukt. Rötan börjar i hörnen. | Marken ligger högt mot fasaden, ofta i kombination med senare tilläggsisolering. |
| Låglutande yttertak med papp | ca 1960-1980 | Liten lutning ger långsam avrinning och stående vatten vid skarvar. Läckaget syns långt från platsen där det sitter. | Nästan platt tak eller pulpettak med papptäckning, ofta över tillbyggnader och carportar. |
| Våtrum utan fungerande tätskikt | före ca 1980, samt egna ombyggnader | Vatten passerar ytskiktet och når konstruktionen. Skadan kan bli omfattande innan den upptäcks. | Ursprungligt badrum, eller renovering utan branschintyg. Saknat intyg är i sig ett skäl att undersöka. |
| Tilläggsisolerad vind utan ventilationsåtgärd | alla epoker, ofta i efterhand | Mer isolering gör vindsutrymmet kallare. Fukt från bostaden kondenserar mot yttertakets undersida. | Tjock isolering på vindsbjälklaget i ett hus som i övrigt är oförändrat. |
Enstegstätade putsfasader, vanliga i småhus byggda cirka 1995-2010, saknar en ventilerad luftspalt bakom putsen. Boverket beskriver lösningen som mer fuktkänslig än tvåstegstätning, och Högsta domstolen fann 2015 att användningen av den aktuella konstruktionen utgjorde fel i entreprenaden.
Har du ett putsat hus från perioden är det motiverat att låta en sakkunnig bedöma uppbyggnaden och behovet av en fördjupad fuktkontroll, även om fasaden saknar synliga tecken.
Den andra sortens risk sitter inte i konstruktionen utan i materialet. Här är årtalen bättre dokumenterade än för byggsätten, men källstatusen skiljer sig: ett förbud är ett hårt datum, medan en tillverknings- eller användningsperiod fortfarande är ett dokumenterat spann. Observera att årtalet gäller materialet, inte husets byggår: renoveringar kan ha fört in materialet senare.
| Material | Årtal | Vad det innebär | Källa |
|---|---|---|---|
| Blåbetong | tillverkad 1929-1975 | Lättbetong med alunskiffer som avger radon. Halten varierar mellan sorter och går bara att fastställa genom mätning. Referensnivån för radon i bostäder är 200 Bq/m³. | Strålsäkerhetsmyndigheten; strålskyddsförordningen (2018:506) |
| Asbest | förbjudet sedan 1982 | Finns i eternitskivor, rörisolering, kakelfix, mattlim och ventilationskanaler. Exponeringsrisken uppstår framför allt när asbestfibrer frigörs vid bearbetning, rivning eller skada. | Arbetsmiljöverket |
| Klorfenoler i träskyddsmedel | ca 1955-1978 | Användes mot röta i bland annat krypgrunder och syllar. Kan omvandlas till kloranisoler som luktar mögel, vilket gör att lukten ofta misstas för en pågående fuktskada. | Karolinska Institutet, IMM; PCP-förbudet trädde i kraft 1978 |
| Kaseinhaltigt flytspackel | 1977-1983 | Proteinet bryts ned vid hög fukt och högt pH och bildar ammoniak. Ger stickande lukt och missfärgade golv, ofta i hus med platta på mark. | SBUF, projekt 14100 |
Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975 och referensnivån för radon i bostäder är 200 becquerel per kubikmeter. Asbest har varit förbjudet i Sverige sedan 1982.
Båda är exempel på att materialrisker har hårda årtal medan byggsätt har mjuka. Radonhalten kan bara fastställas genom mätning under eldningssäsongen, aldrig genom att titta på väggen.
Börja med byggåret, det avgör vilka konstruktioner som ens är aktuella. Byggårskollen visar vad som är typiskt för din årsmodell, och årsmodellsidorna går igenom sju delsystem år för år. Nästa steg är att titta efter de fysiska kännetecknen i tabellen ovan, vilket du klarar själv utan verktyg.
Det tredje steget kräver ofta sakkunnig hjälp. Uppbyggnaden bakom puts och eventuella dolda fuktskador kan kräva en riktad eller förstörande undersökning. Radon fastställs genom mätning under minst två månader under eldningssäsongen, asbest genom materialanalys och fukttillstånd i grund eller vind genom mätning på rätt ställe. Utseendet ensamt räcker inte för ett säkert besked.
Köper du hus är ordningen densamma men tidsfönstret kortare. En vanlig överlåtelsebesiktning är okulär och letar inte i konstruktionen. Vill du veta om en riskkonstruktion är skadad måste du beställa en fördjupad undersökning, och den ska beställas innan du binder dig. Läs mer under köpa och sälja hus och gå igenom besiktningschecklistan för ditt byggår.
Först: ingenting panikartat. En riskkonstruktion kan vara oskadad i det enskilda huset, och flera konstruktioner kan fungera så länge förutsättningarna är rätt. En krypgrund med kontrollerad fuktnivå och rena förhållanden kan fungera väl. En enstegstätad fasad behöver undersökas för att avgöra om vatten har trängt in.
Prioritera i stället efter två frågor: hur dyr blir skadan om den redan finns, och hur svårt är det att upptäcka den? Konstruktioner som är dyra och dolda hamnar först, och det är nästan alltid fasad, grund och våtrum. Konstruktioner som är billiga eller synliga kan vänta till nästa naturliga underhållstillfälle.
En riskkonstruktion motiverar en kontroll, inte en åtgärd. Åtgärden bestäms av vad kontrollen visar.
En dyr genväg kan vara att bygga bort en riskkonstruktion utan att först ta reda på om den är skadad, eller att åtgärda symptomet i stället för fuktkällan. Börja med att fastställa konstruktion, fuktkälla och skadeomfattning.
Livslängder: husets typiska livslängder i en tabell, som visar när något är gammalt snarare än felbyggt.
Radon: blåbetong och markradon i fördjupad form, med mätkrav och åtgärder.
Enstegstätad putsfasad: fördjupningen om konstruktionen, skadebilden och rättsläget.
Krypgrund: fördjupningen om fuktvärden, mätning och åtgärdsval i krypgrund.
Fukt: fyra vägar in i huset och varför krypgrunden är fuktigast på sensommaren.
Fasad: tvåstegstätning, enstegstätad puts och vad ytskiktet döljer.
Grund och dränering: grundtypen följer byggåret, och den styr vilka risker som gäller.
Badrum: tätskiktet är hela skyddet, och intyget är hela beviset.
En riskkonstruktion är ett byggsätt som visat sig vara mer känsligt för skador än robustare alternativ, ofta för att fukt kan ta sig in men har svårt att torka ut. Att huset har en riskkonstruktion betyder inte att det är skadat, bara att just den delen är värd att kontrollera.
Ingen epok är fri, men två perioder sticker ut. Hus från cirka 1960 till 1975 kombinerar ofta platta på mark med överliggande isolering, invändigt isolerade källarväggar och material som blåbetong. Hus från cirka 1995 till 2010 är den andra perioden, framför allt på grund av enstegstätade putsfasader.
Blåbetong är en lättbetong med alunskiffer som avger radon. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten tillverkades olika sorter mellan 1929 och 1975. Referensnivån för radon i bostäder är 200 becquerel per kubikmeter enligt strålskyddsförordningen, och halten går bara att fastställa genom mätning.
Asbest är förbjudet att använda i Sverige sedan 1982 enligt Arbetsmiljöverket. Material som eternitskivor, rörisolering, kakelfix och mattlim i hus byggda eller renoverade före dess kan innehålla asbest. Exponeringsrisken uppstår framför allt när asbestfibrer frigörs vid bearbetning, rivning eller skada.
Puts direkt på isolering utanpå en regelstomme, utan luftspalt bakom putsen. Konstruktionen var vanlig i småhus byggda cirka 1995 till 2010. Vatten som tar sig in vid fönster och genomföringar har svårt att dräneras och torka ut. Boverket beskriver enstegstätning som en risk, och Högsta domstolen fann 2015 att användningen av den aktuella konstruktionen utgjorde fel i entreprenaden.
Nej. Många svenska hus kan ha en eller flera riskkonstruktioner utan att det betyder att huset är skadat. Det riskkonstruktionen säger är var du ska titta noggrannare, vilken fråga du ska ställa till säljaren och vad som är värt en fördjupad undersökning innan du binder dig.
Skriv in byggåret i Byggårskollen så ser du vilka av konstruktionerna ovan som är typiska för din årsmodell, och vilka delsystem som är värda att kontrollera först. Husskolan säljer inga tjänster och förmedlar inga undersökningar, vi hjälper dig förstå vad som är värt att ta reda på.