Husskolan
Kunskap för dig som äger hus
Husskolan
Kunskap för dig som äger hus
Radonhalten behöver mätas. Referensnivån inomhus är 200 Bq/m³ som årsmedelvärde enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Planera mätningen med ett ackrediterat laboratorium och följ anvisningarna för mättid och placering. Undersök radonkällan innan du väljer åtgärd; huset kan ha flera källor. Boverkets vägledning.
Mätavsnitt, sammanfattning och motsvarande FAQ uppdaterade . Övriga avsnitt anger sina tidigare kontrolldatum. Sidan ersätter inte en mätning.
Här finns en distinktion som blandas ihop nästan överallt, och den är värd att hålla reda på. Referensnivån för radon inomhus är 200 becquerel per kubikmeter som årsmedelvärde, och den gäller bostäder, lokaler dit allmänheten har tillträde och arbetsplatser. En referensnivå anger en nivå som är olämplig att överskrida och där åtgärder bör vidtas. Den är inte ett gränsvärde.
Gränsvärde finns däremot vid nybyggnation. Där får årsmedelvärdet inte överstiga 200 becquerel per kubikmeter i utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt, och det kravet är bindande. Samma tal, helt olika juridisk tyngd.
För dig som äger ett befintligt hus finns inget lagkrav på att mäta. Kommunens miljökontor kan däremot ställa krav med stöd av miljöbalken, och som fastighetsägare har du enligt strålskyddslagen en skyldighet att hålla radonhalten så låg som det är möjligt och rimligt. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätning i alla bostäder oavsett ålder, och en ny mätning om det gått mer än tio år sedan den förra eller om du gjort byggnadsåtgärder som kan ha påverkat halten.
Referensnivån för radon inomhus är 200 becquerel per kubikmeter som årsmedelvärde enligt 3 kap. 6 § strålskyddsförordningen (2018:506). Vid uppförande av nya byggnader är samma tal i stället ett bindande gränsvärde enligt 3 kap. 2 § i Boverkets föreskrifter BFS 2024:8.
Referensnivå betyder bör åtgärdas, gränsvärde betyder får inte överskridas. Den som skriver att 200 är ett gränsvärde i befintliga bostäder har fel, och den som skriver att det bara är en rekommendation vid nybyggnad har också fel.
Tre källor, och de kräver olika åtgärder. Att veta vilken källa som dominerar i just ditt hus är därför det som avgör om pengarna gör nytta. Markradon är den klart dominerande källan i svenska bostäder.
| Källa | Så tar det sig in | Vad som ökar risken |
|---|---|---|
| Marken under huset | Radonhaltig jordluft sugs in genom otätheter: runt golvluckor, över rensbrunnar, vid rörgenomföringar och golvbrunnar samt genom genomgående sprickor. | Genomsläppliga jordarter som sand, grus och grusiga moräner. Mycket höga halter har uppmätts i hus byggda på grusåsar. Sandig morän, Sveriges vanligaste jordart, bedöms inte som högriskjordart. |
| Byggnadsmaterialet | Blåbetong innehåller alunskiffer med förhöjd radiumhalt, som sönderfaller till radongas. | Blåbetong tillverkades 1929-1975 och användes några år därefter. Att huset innehåller blåbetong betyder dock inte automatiskt förhöjd halt, det beror på var i huset materialet sitter, vilken sort det är och hur ventilationen fungerar. |
| Hushållsvattnet | Radon i vattnet avgår till inomhusluften när vattnet används, framför allt vid duschning. | Gäller främst egen borrad brunn i berg. Kommunalt vatten luftas normalt innan det når hushållen. |
Blåbetong tillverkades mellan 1929 och 1975. En mätning av gammastrålningen kan avslöja om en vägg innehåller blåbetong: ligger miljödosekvivalentraten över 0,3 mikrosievert per timme intill väggen är det troligt att den är av blåbetong.
Det värdet är en indikation på materialet, inte ett gränsvärde för strålning och inte ett mått på radonhalten i luften. Radonhalten kan bara fastställas genom en luftmätning.
Beställ mätdosor från ett ackrediterat laboratorium och följ instruktionerna som kommer med dem. Skicka tillbaka dosorna tillsammans med mätprotokollet. Strålsäkerhetsmyndighetens arbetsgång.
Metoden från augusti 2026 tillämpas sedan 1 oktober och ersätter 2013 års version. SSM, sidan 2.
| Moment | Planera så här |
|---|---|
| Mättid | Sammanhängande minst 60 dygn inom samma eldningssäsong, eller 365 dygn med lämplig mätmetod. |
| Säsong | Normalt oktober–april i södra och mellersta Sverige; längre i norr. Stäm av period och eventuella undantag med laboratoriet. |
| Rum | I ett enplanshus: minst två mätpunkter, i sovrum och ytterligare ett rum. Mät på varje våning med bostadsutrymme i flervåningshus. |
| Placering | Minst 0,3 m från golv, vägg och tak; 1,5 m från tilluftsdon, fönster, ytterdörr och värmeelement; 0,5 m från frånluftsdon. Pumpinstrument har särskilda anvisningar. Följ laboratoriets instruktioner. |
En korttidsmätning ger en indikation men ligger inte till grund för ett årsmedelvärde. SSM, avsnitt 5.2, sidan 8.
Här sitter den dyra missen. En radonsug är den vanligaste och oftast bästa åtgärden mot markradon, men den gör i princip ingenting åt radon som avgår från blåbetong i väggarna, om inte luftväxlingen samtidigt ökas. Åtgärden måste alltså matcha källan, och källan bestäms av utredningen, inte av vad den första firman föreslår.
| Åtgärd | Mot vilken källa | Dokumenterad effekt |
|---|---|---|
| Täta sprickor och genomföringar | Markradon | Första åtgärden enligt både Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket. Tätning av betongplattan gav god eller mycket god sänkning i 5 av 6 uppföljda småhus där marken var huvudkällan. Räcker ofta inte ensamt. |
| Radonsug | Markradon | Undertryck under plattan via kanaler och fläkt. Enbart radonsug gav god eller mycket god sänkning i 9 av 18 uppföljda småhus. Påverkar inte byggnadsmaterialradon. |
| Radonbrunn | Markradon | Samma princip som radonsug men i genomsläpplig mark utanför huset. Övervägs när plattan är svår att komma åt. |
| Ökad eller ombyggd ventilation | Byggnadsmaterial, och som komplement vid markradon | Mekanisk till- och frånluft kombinerat med radonsug gav god eller mycket god sänkning i 11 av 12 uppföljda hus. |
| Radontapet eller tätande puts | Blåbetong | Reduceringen är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten vanligen inte bättre än 50 procent. Räcker sällan ensamt vid höga halter. |
| Byta ut materialet | Blåbetong | Möjligt i icke bärande väggar, oftast rimligt bara i samband med en större ombyggnad som ändå ska göras. |
| Radonavskiljare för vatten | Hushållsvatten | Aktuellt vid egen borrad brunn med höga halter i vattnet. |
Efter åtgärder behövs en ny långtidsmätning för att följa upp varaktig effekt. Se mätavsnittet och SSM 2026, kapitel 5, sidan 7.
Uppföljningen visade också att halten kan stiga igen efter några år i en del hus. En åtgärd är alltså inte färdig förrän den är efterkontrollerad, och en ny mätning efter tio år är rimlig även när saneringen fungerade.
Det korta svaret på bidragsfrågan är nej, och det är värt att vara tydlig med eftersom många svenska sajter fortfarande skriver motsatsen. Förklaringen till förvirringen är att förordningen om radonbidrag står kvar i författningssamlingen, vilket ser ut som att bidraget finns. Men förordningen ger bidrag endast i mån av tillgång på medel, och några medel har inte anvisats sedan 2021.
Tidslinjen är enkel. Bidraget återinfördes 1 juli 2018. Anslaget för 2021 räckte till ansökningar som kom in till länsstyrelsen till och med 4 maj 2021. Därefter redovisades anslaget som äldreanslag. Budgetpropositionen för 2026 innehåller inget radonanslag, och riksdagen avslog ett förslag om nytt radonstöd den 10 december 2025.
Det som däremot finns är rotavdrag. Skatteverket anger uttryckligen att rotavdrag ges för att sanera radon i samband med byggarbete. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kronor per person och år, och rot och rut räknas ihop inom taket 75 000 kronor. Bara arbetskostnaden ger avdrag, inte material. Vissa kommuner erbjuder dessutom kostnadsfri eller rabatterad långtidsmätning, så kontrollera med ditt eget miljökontor innan du köper mätdosor.
Det går inte att söka statligt radonbidrag. Anslaget räckte till ansökningar inkomna till och med 4 maj 2021, budgetpropositionen för 2026 innehåller inget radonanslag och riksdagen avslog ett förslag om nytt radonstöd den 10 december 2025. Rotavdrag kan däremot användas för radonsanering.
Att förordningen (2018:158) inte är upphävd betyder inte att bidraget finns. Den ger bidrag i mån av tillgång på medel, och medel saknas. Frågan väcks återkommande i motioner, så statusen kan ändras med en ny budget.
Priser redovisar vi inte. Ingen svensk myndighet publicerar vad en radonsug, en tätning eller en ventilationsombyggnad kostar, och de spann som cirkulerar på saneringsföretagens sidor går inte att belägga mot någon oberoende källa. Begär i stället minst två offerter och be om att få se den mätning som ligger till grund för den föreslagna åtgärden.
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning, och Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige, ungefär 14 procent av alla lungcancerfall. Av dessa drabbar ungefär 450 personer som röker eller har rökt, medan omkring 50 fall drabbar personer som aldrig rökt.
Samverkan med rökning är alltså det som dominerar bilden: risken att få lungcancer av radon är omkring 25 gånger högre för en rökare än för någon som aldrig rökt. Risken ökar med ungefär 16 procent av grundrisken per 100 becquerel per kubikmeter, och vid en halt strax över 600 becquerel per kubikmeter fördubblas risken att drabbas fram till 75 års ålder.
Radon i bostäder uppskattas orsaka omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige, cirka 14 procent av alla lungcancerfall. Risken är omkring 25 gånger högre för den som röker än för den som aldrig rökt.
Det gör radonmätning särskilt angelägen i hushåll där någon röker eller har rökt. Att sluta röka sänker den radonrelaterade risken mer än någon annan enskild åtgärd.
Fukt: husets fyra fuktvägar, och var radonet hör hemma bland inomhusklimatets frågor.
Krypgrund: markradon tar sig in genom bjälklaget, och samma otätheter styr både fukt och radon.
Riskkonstruktioner: blåbetong i förteckningen över materialrisker med hårda årtal.
Ventilation: luftväxlingen påverkar radonhalten direkt, och är ofta en del av åtgärden.
Referensnivån för radon inomhus är 200 becquerel per kubikmeter som årsmedelvärde, enligt 3 kap. 6 § strålskyddsförordningen (2018:506). En referensnivå är inte ett gränsvärde: den anger en nivå som är olämplig att överskrida och där åtgärder bör vidtas. Vid uppförande av nya byggnader gäller däremot 200 Bq/m³ som ett bindande gränsvärde enligt Boverkets föreskrifter.
Det finns inget lagkrav på att en villaägare mäter radon i sitt eget hus, men kommunens miljökontor kan ställa krav med stöd av miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätning i alla bostäder oavsett ålder, och ny mätning om det gått mer än tio år sedan senaste mätningen eller om byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten har genomförts.
Minst 60 dygn under samma eldningssäsong eller 365 dygn, med lämplig metod enligt SSM 2026. Korttidsmätning ger inget årsmedelvärde. Mättid och placering. Källa: SSM 2026, avsnitt 6.1.
Från tre källor: marken under huset, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Markradon är den klart dominerande källan i både småhus och flerbostadshus. Byggnadsmaterialet gäller framför allt blåbetong, som tillverkades mellan 1929 och 1975. Vattnet är främst aktuellt vid egen brunn i berg.
Åtgärden måste matcha källan. Vid markradon tätas först sprickor och otätheter i grunden, och räcker inte det skapas undertryck under huset med radonsug eller radonbrunn. Radonsug är enligt Strålsäkerhetsmyndigheten den vanligaste och oftast bästa åtgärden mot markradon, men den påverkar inte radon som avgår från byggnadsmaterialet. Vid blåbetong handlar det i stället om ventilation, tätskikt eller att byta ut materialet.
Nej. Strålsäkerhetsmyndigheten anger att det inte längre går att söka radonbidrag. Anslaget räckte till ansökningar som kom in till länsstyrelsen till och med den 4 maj 2021 och redovisades därefter som äldreanslag. Riksdagen avslog ett förslag om nytt radonstöd den 10 december 2025. Förordningen (2018:158) står kvar i författningssamlingen men ger bidrag endast i mån av tillgång på medel, och några medel har inte anvisats sedan 2021. Däremot kan rotavdrag användas för radonsanering enligt Skatteverket.
Är huset byggt mellan 1929 och 1975 finns blåbetong som möjlig källa, och står det på grusig mark är markradon mer sannolikt. Skriv in byggåret i Byggårskollen för att se vad som är typiskt för årsmodellen. Men oavsett vad byggåret säger är mätningen det enda som ger svar. Husskolans guider är gratis att använda. Företag kan betala för förmedlade förfrågningar. Läs mer om förmedling och finansiering.