Husskolan
Oberoende kunskapsplattform för husägare
Husskolan
Oberoende kunskapsplattform för husägare
Husskolan › Fasad › Enstegstätad putsfasad
En enstegstätad putsfasad har bara ett tätande skikt. Kommer vatten förbi putsen, vilket det förr eller senare gör vid fönster och genomföringar, saknas den dränerade luftspalt som annars leder ut det. Skadan växer då i regelstommen bakom putsen, där ingen ser den. I SP:s undersökningar av konstruktionen visade de flesta byggnader inga synliga tecken innan fasaden öppnades. Den här sidan går igenom konstruktionen, skadebilden, hur en undersökning går till och vad Högsta domstolen kom fram till 2015.
Forskningsresultat redovisas med urval och representativitet, eftersom siffrorna annars blir missvisande. Rättsläget beskrivs som det ser ut i publicerade avgöranden. Sidan är kunskap, inte juridisk rådgivning.
Puts läggs direkt på isolerskivor som sitter utanpå en träregelstomme. Det finns ingen luftspalt mellan puts och stomme. Konstruktionen ser ut som ett massivt stenhus, men bakom det tunna putsskiktet finns trä och skivmaterial som inte tål att vara blött.
Jämför med hur en träpanel fungerar. Panelen tar emot regnet, och bakom den finns en spalt som dränerar bort vattnet som tar sig förbi och ventilerar bort fukten. Två skikt med olika uppgifter, därav namnet tvåstegstätning. Samma princip finns i skalmurar av tegel. Enstegstätningen tar bort det andra steget och lämnar putsen ensam om hela jobbet.
Det som gör konsekvensen så stor är torktiden. Enligt SP:s genomgångar är uttorkningen i en enstegstätad konstruktion i storleksordningen 20 till 75 gånger långsammare än i motsvarande ventilerad konstruktion. Vatten som i en tvåstegstätad vägg är borta på dagar kan alltså bli kvar i månader, och trä som är blött tillräckligt länge bryts ned.
Uttorkningstiden i en enstegstätad putsfasad anges i SP:s genomgångar vara ungefär 20 till 75 gånger längre än i en motsvarande ventilerad, tvåstegstätad konstruktion.
Det är den siffran som förklarar varför en läcka som vore ofarlig i en panelvägg blir en konstruktionsskada här. Mängden vatten behöver inte vara stor, det räcker att det inte kommer ut.
Här finns en siffra som cirkulerar flitigt och nästan alltid återges fel. SP undersökte drygt tusen byggnader med konstruktionen och fann skador som krävde att minst en fasad byggdes om i ungefär 70 procent av fallen. Den siffran är riktig, men den betyder inte att 70 procent av alla svenska hus med enstegstätad fasad är skadade.
Skälet är urvalet. De undersökta byggnaderna är objekt som av något skäl blivit undersökta, inte ett slumpmässigt urval ur beståndet, och de ligger huvudsakligen i Skåne, på västkusten samt i Borås- och Stockholmsområdet. Byggnader där någon redan misstänkte något är överrepresenterade. Siffran säger alltså mycket om hur illa det kan vara när man tittar, och mindre om hur vanligt det är i beståndet som helhet.
Det som däremot går att ta med sig oavsett urval är detta: bland de undersökta byggnaderna saknade de flesta synliga tecken innan fasaden öppnades. Det är den viktigaste enskilda upplysningen på den här sidan, och den gäller ditt hus lika mycket som deras.
Bland de drygt 1 000 byggnader som SP undersökte hade omkring 70 procent skador som krävde ombyggnad av minst en fasad, och de flesta av byggnaderna visade inga synliga tecken före undersökningen.
Urvalet är undersökta objekt, inte ett slumpurval ur hela beståndet, så andelen kan inte översättas till alla hus med konstruktionen. Använd siffran som argument för att undersöka, aldrig som en uppskattning av sannolikheten för just ditt hus.
Skadorna sitter sällan mitt på en fasadyta. De uppstår där putsen möter något annat, alltså i detaljerna, och de flesta går att peka ut i förväg. Tabellen bygger på de skadeorsaker SP återkommande funnit.
| Var | Vad som brister | Varför just där |
|---|---|---|
| Fönster och dörrar | Otät anslutning mellan karm och puts, saknad invändig tätning. | Störst antal skarvar och rörelser. Vanligaste enskilda läckagevägen. |
| Fönster avsedda för annan fasadtyp | Fönster gjorda för ventilerade system monterade i putsfasad utan invändig tätning. | Systemen förutsätter olika tätningsprinciper och blandas ihop. |
| Balkonger och skärmtak | Infästningar och anslutningar som bryter putsskiktet. | Bärande genomföringar där vatten leds in i stället för ut. |
| Eftermonterat på fasaden | Markiser, belysning, skyltar och räcken skruvade genom putsen. | Hål som gjorts efter att fasaden var klar, ofta utan tätning. |
| Skarvar mellan isolerskivor | Felaktigt skarvade eller glappande skivor bakom putsen. | Utförandefel som inte syns när putsen är på. |
| Hörn och avslut | Bristande fästmassa, sprickor och otäta avslut mot sockel och tak. | Rörelser koncentreras till hörn, och sprickor följer rörelsen. |
Första frågan är enklare än den andra. Ett putsat småhus byggt under perioden är i sig ett skäl att ta reda på mer. Titta efter om det finns en ventilerad spalt vid sockel och vid fönsterbleck, alltså om konstruktionen har någon väg ut för vatten. Originalhandlingar, husfabrikantens typbeskrivning och tidigare besiktningsprotokoll ger ofta svaret snabbare än ögat. Är huset putsat och byggt kring millennieskiftet ska du utgå från att frågan är relevant tills något visar annat.
Andra frågan kräver att fasaden öppnas. En undersökning görs genom provhål på utvalda punkter, riktade mot de detaljer som listas i tabellen ovan, där fukt mäts och virkets skick bedöms. Antalet provhål anpassas till husets storlek och fasadernas väderstreck, och söderfasader samt fasader som utsätts för slagregn prioriteras. Att mäta fukt genom putsen utan att öppna anses inte tillräckligt för att utesluta skada.
Tidpunkten spelar roll. Undersök hellre under eller efter en regnig period än efter en lång torrperiod, av samma skäl som en krypgrund bedöms i augusti och inte i februari. Och gör undersökningen innan du binder dig vid ett köp: en vanlig överlåtelsebesiktning är okulär och letar inte i konstruktionen.
Konstruktionen har prövats i Högsta domstolen, vilket är ovanligt för en byggteknisk fråga. I det mål som brukar kallas Myresjöhusmålet hade 34 småhus uppförts mellan 1999 och 2003 i Erlandsdal i Svedala kommun, med slutbesiktning 2003. Frågan var om själva konstruktionsvalet utgjorde fel i entreprenaden.
HD kom 2015 fram till att risken för mögel, röta och dålig lukt innebar att konstruktionen inte var lämplig för sitt avsedda ändamål, och att resultatet därmed inte motsvarade vad beställaren med fog hade kunnat förutsätta. Att konstruktionen följde sin tids branschpraxis räckte alltså inte som försvar.
Lika viktigt är vad domen inte avgjorde. Frågan om entreprenörens ansvar efter garantitidens utgång lämnades öppen i den domen och prövades vidare i ett senare avgörande samma år. Vad som gäller i ett enskilt fall beror på avtalet, tidpunkterna och omständigheterna, och den bedömningen ska göras av jurist. Husskolan beskriver rättsläget, vi ger inga råd om enskilda ärenden.
I NJA 2015 s. 110 fann Högsta domstolen att risken för mögel, röta och dålig lukt innebar att konstruktionen med enstegstätad fasad inte var lämplig för sitt avsedda ändamål, och att entreprenaden därför var felaktig. Målet gällde 34 småhus uppförda 1999 till 2003.
Domen avgjorde frågan om fel förelåg, inte frågan om ansvar efter garantitiden. Den prövningen fortsatte i ett senare avgörande, och utgången i ett enskilt ärende beror på avtal och tidpunkter.
Åtgärden avgörs av vad undersökningen visar, inte av konstruktionstypen i sig. Ett hus med begränsad skada vid ett par fönster är ett annat problem än ett hus med genomgående nedbruten regelstomme, även om båda har samma fasadtyp.
| Åtgärd | Passar när | Att tänka på |
|---|---|---|
| Ingen åtgärd, men uppföljning | Undersökningen visar torrt virke och täta detaljer. | Konstruktionen är kvar, så detaljerna behöver ses över återkommande. Dokumentera resultatet, det är värt pengar vid försäljning. |
| Punktåtgärd på detaljer | Begränsad skada vid enstaka fönster, genomföring eller infästning. | Löser den aktuella läckan men inte konstruktionens grundprincip. |
| Ombyggnad till ventilerad fasad | Omfattande eller återkommande skador, eller när fasaden ändå ska göras om. | Störst ingrepp och kostnad, men åtgärdar orsaken genom att återinföra dräneringsvägen. |
| Utred ansvarsfrågan parallellt | Alltid, innan åtgärder påbörjas. | Dokumentera skadan före ingrepp. Kontakta jurist om entreprenad, försäkring eller dolda fel kan vara aktuellt. |
Dokumentera skadan innan något åtgärdas. Ett åtgärdat fel är svårare att bevisa än ett dokumenterat.
Det gäller oavsett om frågan gäller entreprenören, försäkringen eller en tidigare säljare. Foto, provhålsprotokoll och fuktmätvärden ska finnas kvar även efter att fasaden är lagad.
Fasad: fasadens två jobb, och varför tvåstegstätning är principen som fungerar.
Riskkonstruktioner: enstegstätad puts i den samlade förteckningen, byggår för byggår.
Fukt: husets fyra fuktvägar och varför dolda skador upptäcks sent.
Köpa och sälja hus: undersökningsplikten och varför fördjupad undersökning beställs före kontraktet.
En tvåstegstätad fasad har två skikt: ett yttre regnskydd och bakom det en dränerad och ventilerad luftspalt som leder ut vatten som tagit sig förbi. En enstegstätad fasad har bara ett tätande skikt. Kommer vatten förbi putsen är det inne i väggen, och uttorkningen sker då genom långsam avdunstning i stället för dränering.
Konstruktionen var vanlig i svenska småhus under ungefär 1990-talet fram till omkring 2010. Årtalen är branschtypiska spann, inte ett regeldatum, och enskilda husfabrikanter låg både före och efter. I det uppmärksammade HD-målet var husen uppförda mellan 1999 och 2003.
Oftast inte. I SP:s undersökningar visade de flesta byggnader inga synliga tecken innan fasaden öppnades. Putsen kan se felfri ut medan regelstommen bakom har brutits ned. Det är därför bedömningen kräver provtagning och inte kan göras okulärt.
Genom att öppna fasaden på utvalda punkter, typiskt vid fönster, dörrar, balkonger och andra genomföringar där läckagen brukar uppstå, och mäta fukt samt bedöma virkets skick. Ett antal provhål per fasad är normalt. Enbart fuktmätning genom putsen anses inte tillräckligt för att utesluta skada.
I NJA 2015 s. 110 prövades 34 småhus uppförda av Myresjöhus 1999 till 2003 i Svedala. HD bedömde att risken för mögel, röta och dålig lukt innebar att konstruktionen inte var lämplig för sitt avsedda ändamål och att entreprenaden därmed var felaktig. HD avgjorde däremot inte i den domen frågan om entreprenörens ansvar efter garantitiden, den prövades vidare.
Nej, inte automatiskt. Åtgärden bestäms av vad undersökningen visar. Vissa hus har begränsade skador vid enstaka detaljer som kan åtgärdas punktvis, andra har omfattande nedbrytning som kräver att fasaden byggs om till en ventilerad konstruktion. Undersökning först, beslut sedan.
Skriv in byggåret i Byggårskollen så ser du vad som är typiskt för din årsmodell, och gå igenom besiktningschecklistan inför en visning eller undersökning. Husskolan säljer inga tjänster och förmedlar inga utredningar, vi hjälper dig förstå vad som är värt att ta reda på.